Hundpalatset

Hundarna har kommit hem efter nyårsfirande i Arvika med mina föräldrar. Rabalder hade saknat mig väldigt mycket, han har funnits tätt vid min sida sen han kom hem. Mysigt, men det blir lite svårt att städa bort allt julpynt med en närhetstörstande valp vid sin sida!

 

Lägenheten är så gott som färdigstädad. Så himla skönt att börja det nya året med en ren och fin lägenhet helt utan julsaker. Efter nyår blir jag alltid så himla deppad av att se tomtar och röda blockljus, så jag slänger ner allt i lådor och upp på vinden igen. På återseende!

 

Annars kommer dagen nog vara ganska lat. Jag är helt slut efter ett dygnslångt nyårsfirande med max tre timmars sömn. Imorgon sätter vi igång med uppsatsen igen. Det är bara lite korrigeringar kvar och sen hoppas vi att den är klar för opponering. Man får försöka vara glad, men jag känner mig ej redo för vuxenlivet. Dock har jag kommit till den svidande insikten att jag fyller 24 om en månad, så jag kommer snart inte undan med att vara barn längre. Ett led i att bli vuxen kommer vara att följa ett städschema för lägenheten, eftersom jag är helt fantastikst dålig på att städa. Ska försöka göra någon form av matsedel också, och kanske äta mat i alla fall tre gånger i veckan. Yoghurt och apelsiner räcker liksom inte som enda näringskällor. 

 

 

 

 

Hej trogna läsare! Vi har ej dött, men nästan. Jag sitter som klistrad vid tangentbordet ungefär 20 timmar om dygnet, men icke (ICKE) för nöjes skull.

 

Jag har bestämt mig för att ställa in julen i år. Den här lilla babyn vi kallar C-UPPSATSEN har totalt tagit över mitt liv. Den måste dock få ett spexigt arbetsnamn känner jag... Mina kära vänner Wictoria och Angelica har en uppsatsbaby som går under arbetsnamnet "Don't you worry child, heaven's got a plan for you". Den handlar om ensamkommande flyktingbarn, så det är mycket passande. Än så länge heter våran "Mamma, pappa och socialtjänst" men jag blir inte så upphetsad av det känner jag...

 

Anyways. 

 

Mina hundar ligger mest på golvet. Eller står och stirrar på mig. Eller biter varandra. Jag försöker hålla alla planer för träningar med mera även om jag sitter i total uppsatstrans, och det har gått okej hittills. I söndags tränade vi finfin banhoppning med några från klubben. Det gick bra men banan var svår och jag har mycket att jobba på i min handling, fortfarande. I torsdags drog tema Sillgo + Johanna & Mira till Dogorama för lite sväng- och slalomträning. Bingo börjar förstå "runt" och "sväng", fast jag använder mer handlig för sväng (hoppa och sväng tight efter hindret) än vad jag använder muntligt kommando. Rabalder fick springa i tunnlar och träna lite slalom. Koppelmetoden är finfin! Skönt om han får en säker slalom från början... Det underlättar!

Allt detta varvat med lite filtträning för den galna valpen. Mycket korv blev det.

 

Imorgon har vi Dogorama igen. Kanske får jag till en liten film till bloggen om vi tränar något som är värt att titta på.

 

Nu ska jag dyka ner i Paradisasken igen och försöka få till slutet på en resultatdiskussion. Sen kvällspromme, sen börjar uppsatsnattpasset. Om jag inte somnat vid 01 så kommer jag någ hålla på hela natten!

 

Jag köpte nya skor häromdagen, då jag insåg att jag aldrig i livet skulle överleva vintern med två hundar i någon av mina befintliga dojjor. Jag funderade länge och väl med högra krav på funktioner såsom värme, halkfrihet och komfort och kunde väl känna att det vore roligt att ha skor i vinterskoprisklassen som även går att använda när man vill känna sig åtminstone okej snygg. 

 

Efter vad som för min pappa måste ha känts som en evighet av skoprovande föll valet på dessa:

 

 

 

Hundarnas matte kan icke sova. Kunde knappt sova igår natt heller, så dagen har varit minst sagt seg. Imorgon är det på't igen, med kodning och handledning av c-uppsatsen samt agilityträning på kvällen. 

 

Ska även fundera ut hur det funkar med uppflyttning på SBK. Förstår inte riktigt om man ska flytta upp sig själv eller om det sker automatiskt. 

 

Åh, jag vill sova...

Idag har hundarnas matte varit på föreläsning i tävlingspsykologi. Detta eftersom matten i fråga blir så nervös att hon vill dö inför varje lopp. Detta sätter rejäla käppar i hjulet för Bingo eftersom han blir mycket fundersam när matte slutar andas och piper varje kommando med gäll röst. 

 

 

I det stora hela är jag nöjd med föreläsningen. Jag fick egentligen inte svar på mina stora frågor om hur jag ska överleva varje start, men en del vettigt kunde jag ändå plocka med mig. Enkla saker egentligen. 

 

Här är några:

 

- Andas. Ta kontroll över andningen, andas i fyrkant om så behövs. 

- Spänn och slappna av om vartannat. Slå en liten knytnäve i låret. 

- Fokusera på en punkt i fjärran för att stänga ute omgivningen!

- Ha en plan för banan och håll den. Detta tycker jag är jättesvårt nu i början eftersom jag ibland tänker helfel. Man ska ju kunna sin hund och sina svängar, men jag håller fortfarande på och lär mig. Det har hänt att jag har ändrat min plan när jag sett ekipage innan mig. Detta ledde till min första pinne. Men grundtanken är såklart att hålla sig till planen, alltid!

- Rabbla planen för vem som helst som orkar lyssna. Detta har jag gjort hela tiden utan att tänka på det. I Fagersta fick Emma höra exakt var jag tänkte göra mina byten och pappa har flera gånger fått höra resonemang kring hur slalomingången ska blir så bra som möjligt. Det gör inget att jag inte får något svar, det är bara viktigt för mig att automatisera genom att rabbla. 

- Tänk NU. Det är här och nu, inget annat. Bingo älskar agility och jag älskar att köra agility med honom. Vi gör det för att vi tycker att det är kul och inget annat spelar någon roll. Vi gör vårt allra bästa och hoppas på att pinnarna kommer i samma takt som de hittills gjort. 

 

Det var nog det viktigaste som jag fick med mig idag. Imorgon bär det äntligen av till Halland och en hel helg av skojigheter! Nu ska hela flocken sova. I min säng. Tänk så mysigt man kan ha det...